Trivsel, trygghet och mental hälsa

Hälsa, trivsel och effektivitet – en omöjlig ekvation?

Vi tillbringar en stor del av vårt liv på vår arbetsplats, vilket innebär att arbetsmiljön har stor inverkan på vårt välbefinnande.

 

Brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön orsakar ohälsa hos många arbetstagare i Sverige. Antalet anmälda arbetssjukdomar som beror på de här orsakerna har ökat med drygt 70 procent sedan 2010. Alltför mycket arbete eller för hög arbetstakt och problem i relationer på arbetsplatsen, som samarbetsproblem och mobbning, är exempel på vad som ligger bakom den här typen av arbetssjukdomar.

 

Föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö

31 mars 2016 trädde en ny föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö från Arbetsmiljöverket ikraft. Regler om bland annat arbetsbelastning, arbetstider och kränkande särbehandling ingår i föreskriften. Målet är att minska den arbetsrelaterade ohälsan.

 

Enligt den nya föreskriften ska arbetsgivaren ansvara för att

  • Arbetstagarna inte får en ohälsosam arbetsbelastning. Resurserna ska anpassas efter kraven i arbetet. Att ge möjlighet till återhämtning, ändra arbetssätt eller ändra prioriteringsordning är exempel på hur arbetsgivaren kan arbeta förebyggande.
  • Arbetstidernas förläggning inte leder till ohälsa. Risk för ohälsa finns till exempel vid skiftarbete, nattarbete, delade arbetspass och förväntningar på att ständigt vara nåbar. Redan i planeringen behöver arbetsgivaren uppmärksamma detta, och även se till att det finns tid för återhämtning.
  • Klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras på arbetsplatsen, till exempel i en policy, och att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras, till exempel hur och var de utsatta snabbt ska få hjälp.

Ditt ansvar som chef

Chefer har en viktig roll i att skapa en bra social och organisatorisk arbetsmiljö. Föreskriften ställer därför krav på att chefer och arbetsledare ska ha kunskaper i hur ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling förebyggs och hanteras. Arbetsgivaren ska också sätta upp mål för att främja en god social och organisatorisk arbetsmiljö.

Både som chef och som anställd är det viktigt att vara uppmärksam på hur kollegorna mår och om det sker förändringar i beteendet. Ju tidigare man upptäcker problem, desto lättare är det att sätta in åtgärder. Ofta hänger brister i arbetsklimatet samman med hur arbetet organiseras på arbetsplatsen. Därför är det viktigt att undersöka både den organisatoriska och sociala arbetsmiljön för att kunna förbättra situationen.

 

Var börjar vi?

I de flesta företag kan man arbeta med trivsel och arbetsklimat på egen hand. Ofta har man redan medarbetarsamtal eller utvecklingssamtal med alla anställda där frågor om trivsel och arbetsklimat ingår. Man kan även ha särskilda möten för att börja prata om trivsel, arbetsklimat och arbetets innehåll. Att undersöka (enkät/intervju) hur arbetsmiljön upplevs är det första steget mot ett bättre arbetsklimat.

Men det kan vara svårt att komma igång – särskilt om det redan har uppstått problem. Jag kan hjälpa med att kartlägga nuläget och belysa risker, skriva företagets handlingsplan och utbilda din personal.

Kontakta mig för en kostnadsfri diskussion.